Snart vardag igen.
Nu har vi varit på resande fot i lite drygt en vecka, alltså nästan hela året hit intills! När man är på resande fot är det inte alltid helt enkelt att äta och träna som man önskar. Men jag har försökt göra bra matval, även om jag vid vissa tillfällen kunde gjort bättre val. Men jag har i alla fall tänkt mig för och gjort medvetna val, det är det viktigaste. Vad det gäller träning så har det blivit tre styrkepass och två långpromenader hit intills i år. Inte jättemycket att skryta med men bättre än inget. Nu är vi äntligen på väg hem, vi började vår resa för 8,5h sen och har fortfarande några timmar kvar. Börjar bli lite halvless på att bara sitta still faktiskt. Men det ska bli fantastiskt skönt att komma hem och sova i min egen säng.
I morgon börjar också allvaret. Jag ska väga och mäta all min mat och se till att föra kostdagbok med ShapeUp igen. Dags för att få lite resultat! Förhoppningsvis blir det också ett tungt styrkepass ihop med Malin P i morgon kväll. Som jag saknat att träna med Malin de senaste veckorna. Det ger mig otroligt mycket att träna med henne. Hon är grym, stark, peppar, stöttar och rättar mig när det behövs. En fantastisk vän och träningspartner helt enkelt!
Anledningen till att vi varit i Skåne nu var för att Jespers bror fyller 40 i morgon och hade 40-årsfest igår. När vi kom till festen stod en buss och väntade på oss. Busschauffören körde hos till kyrkan där Jens och Jenny sade ja till varandra. Jenny, min svägerska, var bedårande vacker och det strålade verkligen om henne. Jag är glad och tacksam att vi fick vara med och dela deras dag. Jenny är också en sann motivation och inspirationskälla då hon slitit hårt för att tappa 20kg inför bröllopet. Grymt bra jobbat, jag är djupt imponerad men inte det minsta förvånad då jag vet att hon fixar det hon tar sig för. Hon pushar och peppar mig när jag behöver det, vilket är väldigt värdefullt.

Hur går det för er andra? Har ni kommit igång och börjat träna något? Jag längtar efter att komma igång ordentligt igen och få lite vardag.
Avslutningsvis tänkte jag dela med mig av en text som jag tycker är tänkvärd.

Det är så sant som det är skrivet, eller hur?
Åhhh vilka vackra ord om lilla mig. Hänger en liten tår i ögonvrån. Tack underbara du <3 skulle så gärna haft er här ett par dagar till så vi kunnat njuta av varandra..... Kan jag kan du..... det e mitt motto..... så nu kööööööör vi...... heja heja oss vi kan när vi vill och vi vill!