Sjuklig trötthet.
Så var den tillbaka, den där sjuka tröttheten. På måndag blir det ett samtal till min läkare. Hur jag än sover så är det som om jag inte kan tillgodogöra mig sömnen. Igår orkade jag inte hålla upp ögonen utan fick gå och lägga mig och sova mitt på dagen. Det är inte likt mig. Trots att jag sov en timme så somnade jag direkt när jag la huvudet på kudden vid 21.30. Strax efter 22 var jag tvungen att kliva upp och hänga tvätt men hade inga problem att somna om därefter heller. Nu sitter vi i bilen sen 1h tillbaka ungefär och jag vaknar av att Jesper säger till mig att nu kan du väl ändå inte vara trött? Jo, jag är dödstrött! Jag har verkligen inte saknat den här tröttheten. I somras höll den på att ta knäcken på mig. Fy. När man blir så här trött har man liksom inget liv. Man gör bara precis det man måste resten av tiden vill och behöver man bara sova. Totalt värdelöst!
Hur som helst ser jag fram emot att träffa min lillasyster och resten av min familj idag. Ska bli mysigt och alldeles säkert bjuds det på smarrigt fika. Hoppas ni får en bra dag allihopa!
Lider med dig gumman! Precis så där blir jag med innan jag får skov i endometriosen. Är hur trött som helst ibland... Inte det roligaste när man känner att det tar över mycket utav vardagen! Kram på dig!!